3:e gången gillt

Jag har nu kommit in i tre olika hem, bott med tre olika familjer, packat upp tre gånger och sovit i tre olika sängar, och äntligen har jag hamnat rätt. För tredje och sista gången.

Jag har provat och försökt och jag har nu sagt till mig själv att det är det här eller inget. Om det här, mot all förmodan, inte skulle fungera så åker jag hem, och därmed basta!

Som Hannah sa: "Om inte det här fungerar så tror jag faktiskt att det är dig det är fel på!"

Men som jag sa, jag har nu hittat rätt. Familjen är helt underbar, och eftersom de tidigare inte har haft någon au pair så behandlar de mig ungefär som Guds gåva till familjelivet. Barnen är helt exalterade över min ankomst.

Familjen består av: pappa, mamma, dottern (10 år), sonen (9 år) och lillkillen (2 år). En bra blandning tycker jag.

Rummet som nu är mitt är jättefint och aningen större än garderoben jag bodde i, i Leighton Buzzard. Allt går i olika nyanser av vitt och beige, förutom en vägg med ljusblå tapet och som är mönstrad med stora blommor i silver och vitt. Samma färger som badrummet, som hör ihop med rummet.

Om någon läser det här som har funderingar på att åka som au pair så säger jag bara en sak: välj att ha ett eget badrum!!

Småkillar har en tendens att leka med diverse privata delar och lyckas på så sätt skvätta ner i stort sett hela rummet, så att ha sina saker i ett gemensamt badrum med barnen är ingenting jag rekomenderar.
Men som sagt, jag har ett eget underbart badrum med badkar och ett vackert handfat där jag kan få en perfekt temperatur att tvätta händerna i.

Det är inte annat än underbart att vara tillbaka i London, min absoluta favoritstad; väder som man i vanliga fall i Sverige har i april månad, onaturligt trevliga människor, fem blondiner och äckligt mycket att se och göra.

Första helgen gjordes alla måsten: träffa tjejerna på Starbucks, promenad i Hyde Park, middag på Bella Italia, kyrkan på söndagsmorgonen och sushi till lunch. Precis som förr.

Livet leker och jag är tillbaka!